Gryning / Dawn

Jag är
  på väg
genom stiglös skog

Ingen vägvisare,
bara dimman som en famn
  att vila i 

Att våga vara vilse
är att finna vägar,
  varsebli sin hemvist 
i världen 

Jag sluter
  mina ögon
och ser allt

  Andas 
  
  

  

Imma / Mist

Som ett odjur
andades på
själens fönsterrutor

Transformation

Sympathy for the devil

Nerbäddad i landstingets
varmaste sjukhussäng
drömmer jag att döden
kommer på besök

Med sina knotiga fingrar
känner han min slöa puls
"Av dig blev det ingenting"
säger han stillsamt
"Ej heller av Nåden 
 du hoppades på."
och ber mig följa med..

Nåd är en gåva
som oanmäld kommer
till oss, 
alltid oförtjänt
och inget vi någonsin
kan förvänta oss

Guden jag en gång tillbad
finns bara på de platser
där jag uppriktigt sökt honom
och där inga bönesvar
någonsin gavs.
Bara där

"Mig kan du lita på
 jag är din enda vän
 vi dansar på glödande kol
 ända till slutet"

Gud lyser med sin frånvaro
även i denna svarta natt
men här finns annat
så tydligt i sin närvaro

Vad mer kan man önska?

Vilsevägar / When your train gets lost

Doften av 
regnvåta syllar
och rostigt järn
får mig att minnas
min barndom

Jag stryker
med handen
längs rälsen
och låter blicken
följa spåret
in i det land
där stora skogen tätnar,
mörknar till något farligt
ogenomträngligt 

"Går du in där
 så hittar du aldrig
 ut igen" sa farsan

Klart att skogen lockade.

Nu är jag
en vuxen man
och sedan länge vilse
i förbjudna skogen 
Allt är surstråk
och snårigt granris
Tjärnens vattenöga
är bottenlöst 
och ekan för överfart gisten
En olyckskorp skriker
mellan träden

Kanske hade farsan rätt.

Kanske.

Belägring / Siege

Här i halvdunklet
bland flaskor
och sprucket porslin
har jag min tillflykt

Ljuset som 
letar sig in 
kan inte längre
dölja mörkret 
i mitt hjärta

Jag biter samman
mina tandlösa käkar
och räknar till tio

Dina fingrar känner
min slöa puls

Långsamt låter jag giftet verka

Damen med hunden / The Lady With The Dog