lördag 26 maj 2018

Nu eller aldrig / Now or never



  Jag trodde
  att ensamheten
  och den påtvingade
    stillheten
  skulle knäcka mig
    men en rörelse 
  i trädens kronor
  skärper mitt sinne
  gör mig levande
    ännu en gång
  
  Det nattsvarta hoppet
    som aldrig
  vill lämna mig
    är en port
  till en magisk värld
  
  Rastlösheten
  nu en svag ristning
  genom kroppen
    och rörelsen framåt
  den enda möjliga

  I skymningen
  samlas all världens
    heliga dårar
  för att överlämna 
    sig till vindarna

  Det är nu eller aldrig



     

onsdag 23 maj 2018

Gryning / Dawn




Jag är
  på väg
genom stiglös skog

Ingen vägvisare,
bara dimman som en famn
  att vila i 

Att våga vara vilse
är att finna vägar,
  varsebli sin hemvist 
i världen 

Jag sluter
  mina ögon
och ser allt

  Andas 
  
  

  

tisdag 22 maj 2018

torsdag 17 maj 2018

Sympathy for the devil



Nerbäddad i landstingets
varmaste sjukhussäng
drömmer jag att döden
kommer på besök

Med sina knotiga fingrar
känner han min slöa puls
"Av dig blev det ingenting"
säger han stillsamt
"Ej heller av Nåden 
 du hoppades på."
och ber mig följa med..

Nåd är en gåva
som oanmäld kommer
till oss, 
alltid oförtjänt
och inget vi någonsin
kan förvänta oss

Guden jag en gång tillbad
finns bara på de platser
där jag uppriktigt sökt honom
och där inga bönesvar
någonsin gavs.
Bara där

"Mig kan du lita på
 jag är din enda vän
 vi dansar på glödande kol
 ända till slutet"

Gud lyser med sin frånvaro
även i denna svarta natt
men här finns annat
så tydligt i sin närvaro

Vad mer kan man önska?

onsdag 9 maj 2018

Vilsevägar / When your train gets lost


Doften av 
regnvåta syllar
och rostigt järn
får mig att minnas
min barndom

Jag stryker
med handen
längs rälsen
och låter blicken
följa spåret
in i det land
där stora skogen tätnar,
mörknar till något farligt
ogenomträngligt 

"Går du in där
 så hittar du aldrig
 ut igen" sa farsan

Klart att skogen lockade.

Nu är jag
en vuxen man
och sedan länge vilse
i förbjudna skogen 
Allt är surstråk
och snårigt granris
Tjärnens vattenöga
är bottenlöst 
och ekan för överfart gisten
En olyckskorp skriker
mellan träden

Kanske hade farsan rätt.

Kanske.

lördag 5 maj 2018

Belägring / Siege


Här i halvdunklet
bland flaskor
och sprucket porslin
har jag min tillflykt

Ljuset som 
letar sig in 
kan inte längre
dölja mörkret 
i mitt hjärta

Jag biter samman
mina tandlösa käkar
och räknar till tio

Dina fingrar känner
min slöa puls

Långsamt låter jag giftet verka