Rost

Gammal kärlek rostar alltid. Tidens tunga malande och alla spindelnät. Våra minnen ser oss.

Svarta sjukan

Den alltid lika oväntade svartsjukan. Som att hälla ut asfalt över liv och tankar. Andnöd och hjärtstillestånd.

Mjuka mörkret

Nu när musiken tystnat så släck alla ljus. Stäng dörren efter dig när du går. Natten och det mjuka mörkret väntar med sina främlingar.

Aldrig så nära

Så hänger jag nattens våta lakan på tork. De mörka drömmarna förs bort av sommarvinden. Allt andas sönderfall och försoning.  

Antabus

Frälst

Att falla handlöst mot räddningen. Veta att någon fångar dig i sina armar eller upphäver tyngdlagen. Människa och Gud.

Sorgmantel